返回

CHAPTER V.

首頁
    sementsbutuponthemarriageoftheyoung’squire,ithadreceivedtheimprovementofafarm-houseelevatedintoacottage,forhisresidence,andUppercrossCottage,withitsveranda,Frenchwindows,andotherprettiness,wasquiteaslikelytocatchthetraveller’seyeasthemoreconsistentandconsiderableaspectandpremisesoftheGreatHouse,aboutaquarterofamilefartheron. HereAnnehadoftenbeenstaying.SheknewthewaysofUppercrossaswellasthoseofKellynch.Thetwofamiliesweresocontinuallymeeting,somuchinthehabitofrunninginandoutofeachother’shouseatallhours,thatitwasratherasurprisetohertofindMaryalonebutbeingalone,herbeingunwellandoutofspiritswasalmostamatterofcourse.Thoughbetterendowedthantheeldersister,MaryhadnotAnne’sunderstandingnortemper.Whilewell,andhappy,andproperlyattendedto,shehadgreatgoodhumourandexcellentspiritsbutanyindispositionsunkhercompletely.ShehadnoresourcesforsolitudeandinheritingaconsiderableshareoftheElliotself-importance,wasverypronetoaddtoeveryotherdistressthatoffancyingherselfneglectedandill-used.Inperson,shewasinferiortobothsisters,andhad,eveninherbloom,onlyreachedthedignityofbeing“afinegirl.”Shewasnowlyingonthefadedsofaoftheprettylittledrawing-room,theonceelegantfurnitureofwhichhadbeengraduallygrowingshabby,undertheinfluenceoffoursummersandtwochildrenand,onAnne’sappearing,greetedherwith— “So,youarecomeatlast!IbegantothinkIshouldneverseeyou.IamsoillIcanhardlyspeak.Ihavenotseenacreaturethewholemorning!” “Iamsorrytofindyouunwell,”repliedAnne.“YousentmesuchagoodaccountofyourselfonThursday!” “Yes,ImadethebestofitIalwaysdo:butIwasveryfarfromwellatthetimeandIdonotthinkIeverwassoillinmylifeasIhavebeenallthismorning:veryunfittobeleftalone,Iamsure.SupposeIweretobeseizedofasuddeninsomedreadfulway,andnotabletoringthebell!So,LadyRussellwouldnotgetout.Idonotthinkshehasbeeninthishousethreetimesthissummer.” Annesaidwhatwasproper,andenquiredafterherhusband.“Oh!Charlesisoutshooting.Ihaveno
上一頁 章節目錄 下一頁
推薦內容