返回

III.A CASE OF IDENTITY

首頁
    ngelcouldnotcometothehouseanymore.” “No?” “Well,youknowfatherdidn’tlikeanythingofthesort.Hewouldn’thaveanyvisitorsifhecouldhelpit,andheusedtosaythatawomanshouldbehappyinherownfamilycircle.Butthen,asIusedtosaytomother,awomanwantsherowncircletobeginwith,andIhadnotgotmineyet.” “ButhowaboutMr.HosmerAngel?Didhemakenoattempttoseeyou?” “Well,fatherwasgoingofftoFranceagaininaweek,andHosmerwroteandsaidthatitwouldbesaferandbetternottoseeeachotheruntilhehadgone.Wecouldwriteinthemeantime,andheusedtowriteeveryday.Itookthelettersininthemorning,sotherewasnoneedforfathertoknow.” “Wereyouengagedtothegentlemanatthistime?” “Oh,yes,Mr.Holmes.Wewereengagedafterthefirstwalkthatwetook.Hosmer—Mr.Angel—wasacashierinanofficeinLeadenhallStreet—and—” “Whatoffice?” “That’stheworstofit,Mr.Holmes,Idon’tknow.” “Wheredidhelive,then?” “Hesleptonthepremises.” “Andyoudon’tknowhisaddress?” “No—exceptthatitwasLeadenhallStreet.” “Wheredidyouaddressyourletters,then?” “TotheLeadenhallStreetPostOffice,tobelefttillcalledfor.Hesaidthatiftheyweresenttotheofficehewouldbechaffedbyalltheotherclerksabouthavinglettersfromalady,soIofferedtotypewritethem,likehedidhis,buthewouldn’thavethat,forhesaidthatwhenIwrotethemtheyseemedtocomefromme,butwhentheyweretypewrittenhealwaysfeltthatthemachinehadcomebetweenus.Thatwilljustshowyouhowfondhewasofme,Mr.Holmes,andthelittlethingsthathewouldthinkof.” “Itwasmostsuggestive,”saidHolmes.“Ithaslongbeenanaxiomofminethatthelittlethingsareinfinitelythemostimportant.CanyourememberanyotherlittlethingsaboutMr.HosmerAngel?” “Hewasaveryshyman,Mr.Holmes.Hewouldratherwalkwithmeintheeveningthaninthedaylight,forhesaidthathehatedtobeconspicuous.Veryretiringandgentlemanlyhewas.Evenhisvoicewasgentle.He’dhadthequinsyandswollenglandswhenhewasyoung,hetoldme,andithadlefthimwithaweakthroat,andahesitating,whisperingfashionofspeech.Hewasalwayswelldressed,veryneatandplain,buthiseyeswereweak,justasmineare,andheworetintedglassesagainsttheglare.” “Well,andwhathappenedwhenMr.Windibank,yourstepfather,returnedtoFrance?” “Mr.HosmerAngelcametothehouseagainandproposedthatweshouldmarrybeforefathercameback.Hewasindreadfulearnestandmademeswear,withmyhandsontheTestament,thatwhateverhappenedIwouldalwaysbetruetohim.Mothersaidhewasquiterighttomakemeswear,andthatitwasasignofhispassion.MotherwasallinhisfavourfromthefirstandwasevenfonderofhimthanIwas.Then,whentheytalkedofmarryingwithintheweek,Ibegantoaskaboutfatherbuttheybothsaidnevertomindaboutfather,butjusttotellhimafterwards,andmothersaidshewouldmakeitallrightwithhim.Ididn’tquitelikethat,Mr.Holmes.ItseemedfunnythatIshouldaskhisleave,ashewasonlyafewyearsolderthanmebutIdidn’twanttodoanythingonthesly,soIwrotetofatheratBordeaux,wherethecompanyhasitsFrenchoffices,butthelettercamebacktomeontheverymorningofthewedding.” “Itmissedhim,then?” “Yes,sirforhehadstartedtoEnglandjustbeforeitarrived.” “Ha!thatwasunfortunate.Yourweddingwasarranged,then,fortheFriday.Wasittobeinchurch?” “Yes,sir,butveryquietly.ItwastobeatSt.Saviour’s,nearKing’sCross,andweweretohavebreakfastafterwardsattheSt.PancrasHotel.Hosmercameforusinahansom,butastherewe
上一頁 章節目錄 下一頁
推薦內容